Nyligen offentliggjorde Lärarförbundet sin ranking över Sveriges samtliga kommuner, med avseende på skolan. Det handlar bl.a. om antalet lärare, och hur stor andel av dessa som är behöriga. Det är svårt att dra några generella slutsatser om tillståndet i Sverige utifrån rankingen, det verkar finnas både vinnare och förlorare i hela landet. Så även i Göteborgsområdet.

Var är det bäst respektive sämst att gå i skolan? Eller för den delen att arbeta som lärare. De flesta har nog inga problem att föreställa sig att det är stora skillnader mellan olika kommuner. Men vilka är bäst respektive sämst? Går det att se något mönster på detta område?

Är det storstadskommunerna som är bäst? Där borde ju antalet högutbildade vara flest? Eller är det där det är stökigast? På landsbygden borde det vara fler elever som känner läraren privat: de kanske rent av bor grannar. Eller så bor läraren på annan ort. 

Ängåsskolan, Västra Frölunda

Det går inte att dra några tydliga slutsatser om att storstäderna och deras förorter, de mellanstora städerna eller landsbygdskommunerna som är de bästa skolkommunerna. I Göteborgsområdet är det Öckerö som har högst poäng, och Mölndal som har lägst. I riket som helhet hamnar Övertorneå i toppen, och Tierp i botten. Faktum är att flera kommuner som utmärker sig både positivt och negativt är landsbygdskommuner.

Vad gör en bra skolkommun?

När Lärarförbundet gör sin jämförelse, som de inte själva vill kalla för en ranking, tittar de på fyra faktorer:

  • undervisningskostnaden per elev, 
  • lärarnas löner, 
  • andelen behöriga lärare i skolorna,
  • elevernas resultat, kontrollerat för kommunens egenskaper,

Men att vara en bra skolkommun, eller en bra skola, handlar naturligtvis också om andra saker. En sak som är viktig för eleverna är att det finns tillgång till kompetent elevhälsa. Skolan har ett vårdgivaransvar, men det går också att låta en extern part sköta vårdgivarentreprenaden. Läs mer om detta på https://skolpool.se/vardgivarentreprenad/.